Bönder

Den största delen av medeltidens befolkning var bönder. Livet som bonde var ofta hårt. Dåligt väder kunde betyda dålig skörd, som kunde leda både till hunger och stora skulder. Särskilt svårt hade torpare, som ägde mycket små jordägor.

Mer än hälften av de svenska bönderna ägde själva sin jord och gård. De betalade bara skatt direkt till kungen och kallas för odalbönder. För att vara odalbonde måste du ha ärvt din jord i flera generationer. Den andra sortens bönder var de som brukade jord som ägdes av frälset. De betalade arrende (hyra) till den som ägde jorden, ofta i form av det som producerades på gården, till exempel smör, kött eller bröd. Jakt och fiske var fortfarande viktigt för bönderna. I många delar av landet, särskilt i Norrland, betalade man skatt i form av djurskinn.

De självägande bönderna var tvungna att betala skatt till både kungen och kyrkan. Därför kallades de skattebönder. De många avgifterna som bönderna tvingades betala, samt de dagsverken som de var tvungna att utföra på andras jordar, resulterade i otaliga bondeuppror under medeltiden.

Adams och Evas arbeten. Kalkmålning från Häverö kyrka i Uppland.
Foto: Lennart Karlsson