Äldre bronsålder

Bronsålder kallas den del av förhistorien som är från tiden mellan år 1700 f.Kr. till år 500 f. Kr. Den brukar delas in i äldre och yngre bronsålder. Tidsperioden mellan 1700 och 1100 f.Kr kallar arkeologerna för äldre bronsålder.

Namnet kommer från metallen brons som började bli allmänt känd i nuvarande Skandinavien. Brytning av kopparmalm var känt sedan länge på kontinenten och enstaka föremål är  hittade i Norden i slutet av stenåldern. Bronsålderns människor skapade ett stort kontaktnät inom olika delar av Europa och angränsande områden där guld, brons, bärnsten och andra prestigevaror drogs in i en utbytes- eller varucirkulation. Tydliga tecken finns på att ett klassamhälle växte fram med begravningar av en överklass i storhögar eller rösen. Många arkeologer menar att det berodde på ett behov av ett nytt ledarskap för styrning av både produktion och kontroll av bl.a. metallerna guld och brons. De äldsta bronsföremålen som hittats i Skandinavien har haft sitt ursprung i Syd- och Centraleuropa och kanske har de kommit hit som ett resultat av ett utbyte mellan olika ledande släkter.

Skafthålsyxa av brons från Västerås. Foto: SHM

Några medlemmar i dessa släkter har blivit ovanligt väl bevarade för eftervärlden, i de s.k. ekkistegravarna i Danmark. Därför kan vi också för första gången kan vi tala om ett egentligt mode i  Skandinavien med över 3 000 år gamla bevarade dräkter i ull.