Repatriering

Här hittar du frågor och svar om hur Historiska museet arbetar med repatriering, det vill säga återlämning av föremål och kvarlevor.

Vad betyder repatriering?

Inom museiverksamhet används ofta termen repatriering om processen där kulturföremål eller kvarlevor återlämnas till en nation, stat, urfolk eller annan grupp.

Hur arbetar Historiska museet med repatriering?

Historiska museet är en del av myndigheten Statens historiska museer (SHM). När det kommer in en begäran om att ett föremål ska återlämnas så utreds sådant som hur föremålet har samlats in, vilken betydelse föremålet har för den som ställer kravet och vilken grund som kravet vilar på. Beroende på omständigheterna kan det vara regeringen som sedan fattar det slutgiltiga beslutet.

Statens historiska museers webbplats

Varför är repatriering viktigt?

Att ha tillgång till sitt kulturarv och sin historia är viktigt för oss som människor. Ibland har föremål eller kvarlevor samlats in på ett sätt som inte är förenligt med vår värdegrund idag, eller under svåra historiska omständigheter. Ibland kan föremål också ha samlats in olagligt. Att i sådana fall återlämna föremål eller kvarlevor kan både leda till försoning och till att historiskt åsidosatta grupper får större inflytande över sin historia och sin kultur. För urfolk skyddas också rätten till det egna kulturarvet genom exempelvis FN:s urfolksdeklaration.

Hur avgörs vem som har rätt till ett föremål?

I handläggningen av ett ärende görs en grundlig utredning av kravet, till exempel om de som kontaktat myndigheten är en legitim kravställare. Det kan exempelvis handla om att kravet ska komma från en representant för en grupp eller ett land, men varierar från ärende till ärende.

Kontakta oss

Vill du veta mer om repatriering på Statens historiska museer? Kontakta vår registrator.

E-post: registrator@shm.se