Mänskliga kvarlevor

Vad betyder humanosteologi?

Osteologi är läran om ben. Inom humanosteologin studeras människans skelett, medan animalosteologin behandlar andra arter.

Hur många mänskliga kvarlevor finns i Historiska museet samlingar?

Det går inte att säga exakt hur många mänskliga kvarlevor det finns i Historiska museets samlingar, många ben är fragmenterade och det går inte att avgöra om de kommer från en människa eller någon annan art. I museets digitala databas finns över 70 000 poster som registrerats som människa. En post kan innehålla allt från enstaka benfragment till hela skelett från en eller flera individer. Många av benen har blivit kremerade och är mycket fragmenterade. Det finns även några få exempel på andra typer av mänskliga kvarlevor i samlingarna, som exempelvis hår. Genom vår digitala databas kan alla som är intresserade söka i samlingarna

Sök i Statens historiska museers samlingar

Varför har Historiska museet mänskliga kvarlevor i samlingen?

De mänskliga kvarlevorna i Historiska museets samlingar kommer framför allt från arkeologiska utgrävningar, och har överförts till museet i enlighet med gällande lagstiftning (Kulturmiljölagen). Kvarlevorna är viktiga källor till kunskap om tidigare perioder. Många forskare studerar mänskliga kvarlevor i Historiska museets samlingar och gör olika typer av analyser. Genom dessa studier kan forskare bland annat få information om:

• Hälsa, sjukdomar, skador, vård
• Demografi
• Kost
• Kroppsmodifieringar (t ex filade tänder)
• Kroppslängd/kroppsbyggnad
• Biologiskt släktskap och ursprung
• Mobilitet

Mänskliga kvarlevor förekommer också i flera av museets utställningar.

Hur arbetar museet med mänskliga kvarlevor?

Statens historiska museer följer nationella och internationella etiska riktlinjer för hanteringen av mänskliga kvarlevor. Till exempel etiska regler från International Council of Museums (ICOM). Statens historiska museer har även utarbetat egna riktlinjer som mer i detalj beskriver hur arbetet ska utföras. Det gäller till exempel hur kvarlevorna förvaras, vilka som har tillgång till dem och hur de kan exponeras genom till exempel avbildningar eller i utställningar. Ett genomgående tema är att all hantering ska ske med värdighet och respekt. Det innebär till exempel att all forskning som görs på mänskliga kvarlevor måste följa etiska regler, och att minsta möjliga ingrepp ska göras vid olika analyser. I utställningar används inte mänskliga kvarlevor som dekoration eller rekvisita, utan för att till exempel visa upp hur döda begravdes i olika perioder, eller vilka sjukdomar som förekom.

Kontakta oss

Vill du veta mer vårt arbete med humanosteologi? Kontakta vår registrator.

E-post: registrator@shm.se