Christmas in the Viking Age and the Middle Ages

Christian Christmas celebrations in Sweden began in the twelfth century, though it was not until the eighteenth – and above all the nineteenth – century that they assumed the form familiar today. The very word jul comes from Old Norse jól or Yule, with no link to Jesus. Some connect it with Odin, who in certain sources is called Jólnir, suggesting an important role in pre-Christian festivities.

Santa Claus, however, has nothing to do with Odin. His origins lie in the Dutch Sinterklaas tradition, derived from Saint Nicholas, which later spread to the USA and across the world.

The Icelandic chieftain, politician and historian Snorri Sturluson (1179–1241) describes in his Heimskringla how the Vikings celebrated jól. Originally observed in mid-January, the pagan feast was shifted to coincide with Christian Christmas in the tenth century. The Vikings feasted for several nights, drinking ale and mead to honour the gods. They travelled long distances to celebrate together, eating pork and other delicacies from their stores. Some scholars think the festival coincided with the winter solstice as a kind of sun-feast. How much of Viking custom survived is debated, but traces can be found in Swedish traditions where Christian and pagan practices merged.

In Sweden today, Christmas Eve is the main day of celebration, though elsewhere Christmas Day remains central. In the Middle Ages, the days before major feasts were marked by vigilia – “vigils” of prayer and reading. Christmas Eve was a day of preparation, often fasting. Swedes ate lye fish (lutfisk) then, and the ham was reserved for Christmas Day. Records from Bishop Hans Brask of Linköping in the early 1500s show Christmas Eve tables laden with fish dishes, while on Christmas Day “the platters of ham ran down the length of the table.”

The 25th of December, celebrating Christ’s birth, was one of the greatest feasts of the Church year. Christmas ran until Epiphany, when the Three Wise Men revealed Christ to the world. The first four days of Christmas were public holidays, with three masses held on Christmas Day itself.

Julmat förr i tiden

Julafton var en dag då man förberedde sig för den stora kyrkliga dag som skulle komma, bland annat genom fasta. I Sverige åt man lutfisk den dagen, och skinkan först på juldagen. I många länder äter man av tradition karp på julaftonen, och många kan berätta om hur man förr köpte en karp som fick simma någon dag i badkaret. Lutfisk är en av Sveriges äldsta rätter, torkad fisk, som genom olika processer görs aptitlig igen. Säkert försökte man under medeltiden att få tag på färsk fisk den dagen, på samma sätt som man också ville äta färskt och inte insaltat kött på juldagen.

I menyer från 1500-talets början, som bevarats i en handskrift, får man veta vad man åt vid Linköpingsbiskopen Hans Brasks bord på julafton och juldagen. På julaftonen serverades ett varierat smörgåsbord med bara fiskrätter, men på juldagen kom ”skinkefatet fram genom hela bordet”.

Juldagen

Den 25 december firas Jesu födelse i hela kristenheten, en av kyrkoårets största fester. Nyheten om Jesu födelse spred snabbt. Så här står det i Lukasevangeliet:

”I samma nejd voro då några herdar ute på marken och höllo vakt över sin hjord.” Och ängeln berättade för dem om Jesu födelse. Och plötsligt ”sågs där jämte ängeln en stor hopa av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade: ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland människor till vilka han har behag.”

Kyrkan såg juldagen som den näst största högtiden efter påsken. Jultiden räknade man från julafton eller juldagen och fram till den dag som kallas epiphania (den dag då Jesu födelse blev uppenbarad för hela världen genom de tre vise männen) – trettondagen – eller tjugondagen.

De fyra första juldagarna var allmänna helgdagar och alltså arbetsfria, men många har säkert använt dagarna till att gå i kyrkan. På juldagen hölls tre mässor.

The Three Wise Men: Caspar, Melchior and Balthasar

The Wise Men – or Magi – are briefly mentioned in the Gospel of Matthew, who writes that they followed a star from the East to honour the newborn King of the Jews with gifts of gold, frankincense and myrrh. Later tradition turned them into kings, symbols of youth, maturity and old age, and of different parts of the world.

The medieval Österåker Altarpiece, once in Stockholm’s Cathedral, shows them presenting gifts to the Christ Child. In one panel, an elderly king kneels bareheaded, crown removed, while the curious child fingers treasures of gold. Created in Lübeck and consecrated in 1468, the altarpiece is now preserved in the Swedish History Museum.

Their relics, said to be their bodies, were moved from Constantinople to Milan, and in 1164 seized by Emperor Frederick Barbarossa and transferred to Cologne. There, between 1181 and 1220, a magnificent shrine – the largest of the Middle Ages – was created to house them. Cologne became a great centre of pilgrimage, and the kings were revered as patrons of travellers. Inscribing their names on rings or vessels was thought to confer protection.

The Star of Bethlehem may have been a comet, a supernova, or a rare conjunction of planets such as Jupiter and Venus. The Magi may well be understood as astrologers, interpreting signs in the heavens.

I Sverige brukar de kallas ”vise män”, men på till exempel engelska och franska använder man ett ord, ”mager” som för tankarna till trollkarlar. Från och med 800-talet kom de också att kallas “heliga tre konungar”. Man såg dem som representanter för människans tre åldrar, ungdom, mandom och ålderdom, och som representanter för olika delar av världen.

På ett stort medeltida altarskåp som stått i Storkyrkan i Stockholm finns målningar där konungarna bära fram sina gåvor till Jesusbarnet. Altarskåpet från 1400-talet kommer från Österåker, och kallas därför för Österåkerskåpet. På en av skåpets målningar knäböjer en kung ödmjukt inför Jesusbarnet, har tagit av sig kronan, medan barnet nyfiket plockar i skrinet med gyllene föremål. Altarskåpet, som tillverkades i Lübeck, invigdes 1468. På 1600-talet flyttades det till Österåkers kyrka norr om Stockholm, och därifrån har det kommit till Historiska museet på 1800-talet.

Medieval Christmas Textiles

Among the treasures of the Swedish History Museum are twenty-four embroidered textile roundels once adorning a silk chasuble or cope. These depict scenes from the life of Christ in gold, silver and silk, probably made in France in the later twelfth century.

The roundels, about 28 cm across, once used in Uppsala Cathedral, later adorned an altar frontal in Biskopskulla Church, Uppland. Purchased in 1871, they are now preserved separately. Their gold and silver threads remain brilliant, though much silk has decayed, leaving the red silk ground visible beneath. They testify both to the splendour of medieval worship and to Christmas as one of the great festivals of the age.

Namnen skyddar resande

Genom relikerna blev Köln en viktig vallfartsort, särskilt för härskare. Valdemar Atterdag och Kristian I är nordiska regenter som varit där. Heliga tre konungar betraktades som beskyddare särskilt av resenärer och pilgrimer. Namnen Kaspar, Melchior och Balthasar, skrivna på föremål som ringar och dryckeskärl, gav skydd. Den fantasieggande berättelsen med sina associationer till den exotiska Orienten har gjort att historien fortfarande fängslar, och de finns i julkrubbor sedan århundraden.

Astrologerna och Betlehemsstjärna

Fanns det en Betlehems stjärna? Det finns olika teorier om den. En är att det var en komet, en annan att det var en supernova, en exploderande stjärna. En tredje att det var planeterna Jupiter och Venus som vid aktuella tidpunkten (somrarna år 3 och 2 före Kristi födelse, som nu anses som trolig verklig tidpunkt för födelsen) vid flera tillfällen stod så nära varandra att de upplevdes som enda starkt lysande himlakropp; detsamma gällde Jupiter och stjärnan Regulus. Det ligger nära till hands att de vise männen, som kanske ska uppfattas som astrologer, har tolkat detta som betydelsefulla tecken i skyn.

Första födelsedagsgåvan?

Det var dyrbara gåvor de förde med sig till det nyfödda barnet. Rökelse består av hartser, som luktar gott när det de brinner, och är någonting som förekommer i många religioner. Myrra var en sorts medicin som ansågs hjälpa mot det mesta. I Svensk uppslagsbok från 1951 beskrivs myrra som stelnade sekretet från en art av små träd, som växer i södra Arabien och i Östafrika. Myrran blir små oregelbundna rödaktiga klumpar, bestående av harts, gummi och flyktig olja.

Kaspar, Melchior och Balthasar har namnsdag 6 januari.

Broderade bilder från Biskopskulla

Att julen var en av de viktigaste händelserna på medeltiden visar vackra, broderade julbilder på runda tygbilder i Historiska museets samlingar. I Biskopskulla kyrka i Uppland hittade man 24 så kallade textilrundlar, som visar berättelser ur Jesu liv i guld, silver och silke.

Broderierna har ursprungligen prytt en röd mässhake eller korkåpa av siden och deras motiv visar scener ur Jesu liv. Plagget med rundlarna användes först i Uppsala domkyrka. Exakt när rundlarna kom till Biskopskulla kyrka vet vi inte, men de finns nämnda i kyrkans inventarieförteckning 1690 såsom monterade på ett antependium av grön sammet. Vid vilken tidpunkt rundlarna klipptes bort från det ursprungliga plagget vet vi inte. Det var just på antependiet rundlarna satt när de köptes in till Historiska museet 1871. Rundlarna lossades från antependiet vid 1900-talets början och är idag utan underlag.