Gammal är äldst?

Jag har flera gånger fått frågan om det äldsta föremålet i Historiska museets samlingar. En fascination för det allra äldsta verkar vara universal och bestående. Jag bestämde mig för att försöka svara på frågan.

Vi är alltså på jakt efter de äldsta föremålen i Historiska museets samlingar. Huvuddelen av våra samlingar kommer från det som i dag kallas Sverige. Här kan vi inte förvänta oss föremål som är äldre än från 12 000 f. Kr. Inlandsisen som täckte landet tidigare har förstört eventuella äldre rester av människan och hennes redskap. Vi får leta i våra jämförelsesamlingar. Förr i tiden samlade Historiska museet också föremål från andra länder.

Syftet var att jämföra svensk forntid med forntid i andra länder. Tanken var att man därigenom bättre skulle förstå förändringar som uppkom i Sverige genom influenser utifrån. Nu för tiden samlar Historiska museet bara föremål med fyndplats i Sverige, men vi har fortfarande kvar andra fynd. Ska vi hitta det äldsta föremålet får vi alltså leta i ett land där istider inte utplånat spår efter äldre mänsklig verksamhet.

En handkil från norra Frankrike, kanske tillverkad för 250 000 år sedan.

Handkilen från St Acheul

I samlingarna finns en handkil eller handyxa från St Acheul, nära Amiens i norra Frankrike. Historiska museet fick föremålet i gåva av en herr E. D’Aey 1889. Fyndplatsen har givit namn åt en hel arkeologisk kultur – Acheuléen.  Kulturen finns i Afrika, i Asien och i sydvästra Europa. I Afrika är den så gammal som 1.8 miljoner år. Till Europa kom människor som tillverkade sådana handkilar så tidigt som för 500 000 år sedan. Handkilen från St Acheul tillverkades kanske någon gång för omkring 250 000 år sedan.

Universalredskap

Handkilen är gjord av flinta och är mycket elegant, i det närmaste helt symmetrisk. Eggen är formad i så kallad bifacial (tvåsidig) teknik. Det betyder att smeden har slagit av små flisor från eggen först in på den ena bredsidan och sedan in på den andra. Flintsmedarna vid den här tiden gjorde sina handkilar av lokalt tillgängliga stenarter, men det finns även bevis för att man har hämtat råmaterial från platser upp till 80 km från fyndplatsen.

Handkilen går ibland under namnet handyxa, men använde man den för att hugga ved? Det finns delade meningar om det. En forskare har undersökt mikroskopiska spår på ett 70-tal Acheuléen-handkilar från England. Av dessa hade 40 använts till slakt av djur. En annan teori går ut på att handkilen var ett universalredskap som kunde användas till litet av varje.

Vem var flintsmeden?

Flintsmeden tillhörde arten Homo erectus, den första av människoarten som gick upprätt och den första som lämnade Afrika för att utforska andra delar av världen. I Europa bodde människor från denna kultur ofta i klippskydd eller grottor.  I Afrika däremot låg boplatser i det fria. Homo erectus visste hur man gjorde eld. De äldsta bevisen för användning av eld i Europa kommer från en boplats vid Escale i Frankrike som är cirka 1 miljon år gammal.

Det finns även tecken som tyder på att Homo erectus strukturerade sina bosättningar. Där fanns särskilda specialiserade ytor. Människorna styckade kött på vissa aktivitetsytor och bearbetade sten på andra. Vissa forskare menar att Homo erectus jagade och åt större djur som elefanter, hästar, mammutar och noshörningar och småvilt. Andra menar att de tog vara på och åt djur som dödats av andra djur.

Äldst?

De äldsta redskapen i världen är cirka 2,2 till 1,4 miljoner år gamla, alltså avsevärt äldre än handkilen från St Acheul. Om museet hade haft några sådana föremål skulle de finnas i våra jämförelsesamlingar från Afrika. Jag har granskat dessa och inte hittat några redskap som är så gamla. Handkilen från St Acheul är Historiska museets äldsta föremål.

Man kan läsa mer om Homo erectus och Acheuléenkulturen i History of humanity. Volume 1 Prehistory and the beginnings of civilisation. Det är ett uppslagsverk som gavs ut år 1994 av Unesco.

Månadens föremål, juni 2009
Av Jackie Taffinder