U 4
Runstensfragmentet inkom till Historiska museets samlingar 1826 efter att det några år tidigare – 1821 – påträffats i anlutning till borgvallen på Björkö av Nils Henrik Sjöborg.
Stenens exakta ursprungliga plats är något oklar men säkert är att stenen efter upphittandet flyttats till Björkö by för att där användas som trappsten till en torparstuga. Där uppmärksammades den av Alexander Seton som lät hugga av den ristade delen och lämna in till Historiska museet. Vid upphittandet var stenen betydligt större, ca 1,1 x 1,0 meter stor. Dess form finns avbildad på en skiss av Alexander Seton och av denna framgår att ristningen på stenen var uppe i stenens övre vänstra del, det vill säga den del som Seton lät hugga av och lämna in. Ristningen i sig är välbevarad och klart läslig.
Inskriften lyder:
tutiR ’ baþ karua kubl ÷÷ þita ’ aft ’ iuta ÷
Dóttir bað gera kuml þetta ept Júta.
DottiR bað gærva kumbl þetta aft Iuta.
Det tolkas: ”Dotter lät göra denna vård till minne av Jute. ”
Stenen är något skadad i den vänstra översta delen och även om den första T-runan sannolikt är den första runan i inskriften går det inte att utesluta en runa eller skiljetecken framför den. Om t-runan föregås av ytterligare en runa förändras läsningen och kan bilda något annat namn än ”Dotter”.