Hoppa till innehåll

Glasögon

En lysande uppfinning som vi nog funderar ganska lite över idag men som många av oss ändå är beroende av är glasögonen. Glasögonens uppfinnare är okänd, men det finns bevis för att de användes i slutet av 1200-talet. De blev en stor succé, framför allt bland medeltidens läs- och skrivkunniga: prästerskapet, klosterfolket och adeln.


Just denna glasögonbåge är upphittad vid Alvastra kloster i Östergötland. De första glasögonen hade inga sidor, utan klämdes fast på näsan. Den lilla benbågen du ser här är bara hälften av ett par glasögon, och själva glaset saknas. En likadan båge har suttit fast i den med en nit längst ut på skaftet, och de kallas därför för nitbrillor. På så sätt kunde man vrida ut de runda linserna precis så långt så att de kunde klämmas fast på näsan. Trots detta fiffiga koncept var bäraren tvungen att sitta stilla och helst lite bakåtlutad, så att de inte trillade av.

Glasögonen blev en symbol för kunskap och visdom. I konstverk både från medeltiden och senare avbildas många helgon, vetenskapsmän, filosofer och andra som ansågs kloka med glasögon.

Glasögon hjälpte till en början bara dem som hade svårt att se på nära håll, och var därför mest användbara för läsning och skrivning. I samband med boktryckarkonstens utveckling på 1400-talet gavs allt fler böcker ut. Naturligtvis växte då även efterfrågan på glasögon, en trend som fortsätter fram till modern tid.

Utställd i Guldsmidesgalleriet.

Inventarienummer
17033
Undernummer
345
SHM Föremålsidentitet
189765
Sakord
glasögon
Del
båge
Brukad
1100 - 1499 i Alvastra kloster, Östergötland, Sverige
Undersökt/Insamlat
1922 i Alvastra kloster, Östergötland, Sverige
Period
Medeltid
Tillhör
Hittad i
Har del
Används i