Hoppa till innehåll

Tre broderade rundlar

Månadens föremål är tre av tjugofyra broderade textilrundlar från Biskopskulla kyrka i Uppland.  Broderierna har ursprungligen prytt en röd mässhake eller korkåpa av siden och deras motiv visar scener ur Kristi liv alltifrån Marias bebådelse till Pingstundret.


De tre vi ska beskriva berättar om julens evangelium. Så här skriver Lukas 2:1–7: ”Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien … ”

Mitt i rundeln ser vi Maria liggandes i en säng under ett veckrikt täcke. Vid hennes huvudände sitter Josef med huvudet stött i handen. Ovanför Maria ses en ängel komma ner ur molnmassorna med ett språkband i  sin hand. Texten på bandet lyder: ”Gloria in excelsis” (”Ära i höjden”).

Maria har just fött sin son och precis som det står i Lukasevangeliet finner vi honom liggande lindad i en krubba vid rundelns nederkant. Krubban har han fått låna av stallets oxe och åsna som i bilden står på var sin sida av krubban.

julevangeliet_artikel_516822-ny

Herrens härlighet

Inskriften som inramar rundeln berättar det viktiga i bilden: ”Sordida fulgentem capiunt presepia regem. iosep. s. maria” (”Den simpla krubban omsluter den strålande konungen. Josef. S. Maria”). Det är den här händelsen, Jesu födelse, som gör att vi firar jul!

Lukas fortsätter 2:8–11:

”I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin jord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran …”

En äldre man ses i rundelns mitt, det är en herde, som tillsammans med ytterligare en herde blickar upp mot en ängel. Med hjälp av ett språkband förkunnar ängeln det som meddelas dem: ”Annvncio vobis gavdium” (”Jag bådar er en stor glädje”).

Herodes blir oroad

Nedanför herdarna är deras fårflock samlad. I rundelns ytterkant finns en skriven förklaring till bildscenen: ”Pastorvm turbe pastoris panditur ortus” (”För herdarnas hop yppas Herdens upprinnelse”).

Matteus fortsätter berättelsen. 2:1-12

”När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem och frågade: ”Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.” När kung Herodes hörde detta blev han oroad, och hela Jerusalem med honom …”

Stjärnan i rundelns överkant är stor och tydlig och skiner i all sin guldprakt. Dess betydelse omtalas i kanttexten: ”Donorvm gerulis aperitvr sidere sidus” (”För dem som bär gåvorna, röjes stjärnan genom stjärnan”). Den verkliga stjärnan i bildscenen är Jesusbarnet i Marias knä. Det är han som är den stjärna som stjärnan på himmelen röjer.

Konungarnas tillbedjan på den trettonde dagen

Jesusbarnet lutar sig framåt i Marias knä och sträcker ut sina händer mot tre män. Det är de tre män som i bibeln kallas för stjärntydarna, de som följde stjärnan och fann den nyfödda konungen. I sina händer bär de gåvorna till Jesusbarnet, guld, rökelse och myrra.

Stjärntydarnas möte med Jesusbarnet, som vi även kallar Konungarnas tillbedjan, infaller tretton dagar efter Jesu födelse, på Trettondagen. I våra almanackor kan vi se att Kasper, Melker och Baltsar har namnsdag den dagen – det är namnen som man sedan 500-talet använt för de tre stjärntydarna!

De 24 rundlarna från Biskopskulla kyrka

De broderade rundlarna inköptes från kyrkan 1871 och ingår i Historiska museets samling med inventarienr: 4566. De satt ursprungligen på en mässhake eller korkåpa som möjligen införskaffats till Sveriges första ärkebiskop Stefan som var biskop 1164–1185.

Plagget med rundlarna brukades då först i Uppsala domkyrka, det vill säga det som idag är Gamla Uppsala kyrka. Exakt när rundlarna kom till Biskopskulla kyrka vet vi inte, men de finns upptagna i kyrkans inventarieförteckning 1690 såsom monterade på ett antependium av grön sammet. Vid vilken tidpunkt rundlarna klipptes bort från det ursprungliga plagget vet vi inte heller.

Gåva till kyrkan

Det var just på antependiet rundlarna satt när de inköptes till Historiska museet. Rundlarna lossades från antependiet vid 1900-talets början och är idag utan underlag.

Att rundlarna kom till Biskopskulla har nog sin förklaring i att kyrkan var en prebendekyrka till Uppsala domkyrka och användes av biskopen som kanske vid något tillfället lämnat kvar eller skänkt plagget med rundlarna till kyrkan. Precis hur det gick till när rundlarna kom till Biskopskulla vet vi dock inte.

Guld, silver och silke

De tjugofyra rundlarna är broderade i guld, silver och silke och är cirka 28 cm i diameter. Bakgrunderna i scenerna är utförda i silver och figurerna är mestadels i guld med detaljer som ansikten, händer, fötter och konturer i silke. Mycket av det ursprungliga silket saknas idag och det röda sidenet som utgör underlag för broderiet lyser fram på ställen som varit broderad med silke. Det är därför en del figurer till exempel ser lite röda ut i ansiktet.

Broderiteknikerna som har används är neddragen läggsöm till guld- och silvertrådarna och klyvsöm till silket. De högklassigt broderade rundlarna anses vara utförda i Frankrike under 1100-talets senare del.

Den som vill veta mer om Biskopskullarundlarna och andra medeltida textilier som finns bevarade i Sverige kan läsa i Agnes Brantings och Andreas Lindbloms stora bokverk Medeltida vävnader och broderier i Sverige från 1928–1929 och som sedan 1997 finns i nyutgåva.

Månadens föremål, december 2002
Av  Mari-Louise Franzén