Slingrande djur

Den slingrande djurornamentiken som finns på många olika slags föremål från järnålder är speciell. Inte bara för de fantasieggande framställningarna av djur- och människokroppar som snor sig om varandra, utan även för att den i Skandinavien användes under så lång tid som ungefär 800 år. Ornamentiken fungerade både inom förkristna och kristna sammanhang och framställdes och användes ända från 300-talet upp till 1100-talets tidigmedeltida och kristna tid.

Ett fint exempel på föremål med djurornamentik är det folkvandringstida överdimensionerade spännet från Ekeby i Malsta, strax nordväst om Norrtälje i Uppland. Det är täckt av en intrikat dekor som vid en första anblick framstår som ett gytter av djur och kroppsdelar, men tittar man lite närmre börjar detaljer och mönster framträda med större tydlighet. Där finns lösryckta armar och ben och ett monster med stor käft.

Spännet från Ekeby ängar i Malsta i Uppland är av förgyllt silver och fyllt av tät ornamentik. Det är utställt i Forntider.

Invecklade mönster

Den första djurornamentiken finns på föremål med militär anknytning och skapades med influenser från romarriket i vars militära hjälptrupper skandinaver deltog. Djuren var då ganska realistiskt återgivna. Efter hand kom ornamentiken att finnas på många olika föremål, alltifrån spännen, smycken och spjutspetsar, till skepp, vagnar, runstenar, kyrkoportaler och dopfuntar.

Med tiden blev djuren också alltmer stiliserade och styckades upp i olika delar. Som på spännet från Ekeby kom kroppar och kroppsdelar att användas som beståndsdelar i fantasieggande mönster. De kunde bilda långa band, invecklade flätverk och knutar, och ibland griper figurerna tag i varandra. Hantverks­kunskapen bakom ornamentiken och föremålen som den finns på är ofta av högsta kvalitet.

Mytiska djur

Det är ofta svårt att urskilja vad för slags djur som ingår i den slingrande djurornamentiken, även om det är vanligt att djuren ger ett orm- eller drakliknande intryck eftersom kroppar, armar och ben är utdragna i långa band. En och samma kroppsdel kan också ingå som del i flera olika djur. Troligen är det inte värt att leta efter specifika arter bland djuren eftersom figurerna snarast utgör blandningar av olika djur med mytisk karaktär.

Vi vet egentligen inte vad djurornamentiken berättade och under den långa tid som ornamentiken användes så förändrades säkert innehållet i detta. En del forskare menar dock att åtminstone den stiliserade djurornamentiken som användes vid tiden för Ekebyspännet innehåller mytiska berättelser som återgivits i denna form på föremål. Kanske ruvar djuren och monstren på Ekeby-spännet på de mest dramatiska historier.

Text: Lotta Fernstål