Hoppa till innehåll

Hotade föremål

De arkeologiska fynden har klarat sig flera tusen år i marken. Jorden var en säker plats för de gamla föremålen. Men i dag är det annorlunda. Därför har man börjat forska på hur marken påverkar metallföremål.


Den ökade markförsurningen gör att metaller förstörs. Trenden är tydlig: De föremål som grävs upp i dag är i sämre skick än de som hittades på samma plats för hundra år sedan. Surt nedfall kommer med regn, främst från Centraleuropa och Brittiska öarna. Värst drabbat är norra Västkusten. Där är jordlagren tunna och berggrunden kalkfattig. Andra delar av landet som Gotland och Öland klarar sig bättre. De har kalkhaltiga jordar och en berggrund som kan motverka surt regn.

Det välbevarade vikingatida dräktspännet i bakgrunden är utgrävt i slutet av 1800-talet. Det andra är utgrävt på samma plats under 1970-talet. Foto: SHM

Återhämtning tar tid

Tack vare bland annat renare bränsle och bättre avgasrening minskar nu svavelföreningarna i luften varje år. Men andra faktorer påskyndar förstörelsen, till exempel vägsaltning. Jorden har också en inbyggd tröghet och det kan ta flera decennier för försurad mark att återhämta sig. I framtiden kan den globala uppvärmningen ge nya problem för fynden i jorden med mer fukt och salta havsvindar.

 

Riksantikvarieämbetet har inlett ett långsiktigt projekt tillsammans med nio län. Med jämna mellanrum analyseras jordprover och nedgrävda metallplattor av koppar och kolstål från 25 utvalda fornlämningsområden. Sex plåtar per plats kommer att tas upp vart åttonde år fram till 2024 för att bedöma nedbrytningshastigheten. Foto: RAÄ

Text: Inga Ullén