Hoppa till innehåll

Grevie: fingerring

Funnen 1858 av åbon Nils Christoffersson under grävning. Det är inte ovanligt att ändarna på den ten som ringsmycken är gjorda av smiddes till en spirallagd knut.


Avsikten var säkert inte enbart dekorativ utan också magisk. Genom att dölja ändarna i en knut leder man bort det onda ögat. Därmed är bäraren skyddad mot demoniska makter.

Ringar av brons och silver med spirallagda knutar förekommer redan i förromersk järnålder, under keltisk tid. Enstaka fingerringar av denna typ, från 400- och 500-talen, har påträffats i Sverige. De förekommer även i Norge och Danmark och på kontinenten, särskilt i Östpreussen (Polen). Ringtypen har också använts som fäste till kvinnans pärlgarnityr.