Hoppa till innehåll

Fynden berättar om flyktinglägret

Åren 1999–2007 grävde studenter från Stockholms universitet på ett gravfält från yngre järnåldern på Lovö i Mälaren, utanför Stockholm. Då hittades spår av en väg och betongfundament i närheten som visade att platsen varit bebyggd för inte så länge sedan.

Efter samtal med grannar kom det fram att där funnits ett flyktingläger under andra världskriget.

I lägret bodde flyktingar i två omgångar, först familjer från Baltikum och senare unga, rumänska kvinnor som räddats från koncentrationslägret Bergen-Belsen. Totalt passerade 989 personer lägret under dessa två perioder.

I civilförsvarsstyrelsens arkiv finns uppgifter om att lägret hade 30 baracker med plats för ungefär tio personer i varje hus.

Spåren borta efter fem år

Redan fem år efter att lägret hade stängts var alla spår ovan jord borta. Men de cirka 150 föremål som hittats vid utgrävningar berättar om livet i förläggningen och är konkreta spår av de människor som levde där.

Runtom i Sverige fanns vid den här tiden cirka 120 barackläger, men flyktingar inkvarterades också på skolor och sjukhus. Hösten 1944 kom cirka 30 000 balter över Östersjön i fiskebåtar och överbelastade skutor. Detta sedan Sovjetunionen ockuperat det baltiska staterna. De flyende fruktade att de skulle betraktas som ett hot mot sovjetstaten och deporteras till Sibirien.

Lovölägret öppnades 1944, och dit kom sammanlagt cirka 680 civila från Baltikum, främst estniska familjer. De baltiska flyktingarna hade yrken som till exempel jurist, läkare, jordbrukare och lärare.

Estnisk skola

Under första året i lägret startades på flyktingarnas initiativ det som senare skulle utvecklas till den estniska skolan, där barnen fick lära sig estniska och om estnisk kultur. Några av flyktingarna fick avlönat arbete som skomakare, sjukskötare eller lärare. Balterna interagerade väl med samhället och fick till exempel låna Lovö kyrka för sina gudstjänster. När kriget var över valde några få att stanna och fick jobb och bostad i Sverige men de flesta återvände till sina hemländer.

Sensommaren 1945 anlände en grupp rumänska kvinnor från koncentrationslägret Bergen-Belsen till lägret på Lovö. En av dem som tillbringade en tid i Lovö-lägret är överlevaren Hédi Fried. Hon bodde i barack nummer 7 i lägret på Lovö och fick mat och en säng och del i en dusch. Sysslolösheten i lägret var värst, berättar hon i sin självbiografiska roman Skärvor av ett liv.

Helst ville Hédi Fried fortsätta sitt liv där det avbrutits och studera på universitet, men som flykting ansågs hon inte längre som en människa med makt över sitt eget liv. Den makten hade nu överheten, som skulle styra var hon kunde bo, vilka sorters jobb hon kunde ta och vad hon gjorde av sin tid.

Fortsatte ’organisera’

Trots att de hade blivit räddade fortsatte kvinnorna i lägret att ”organisera”, det vill säga att hamstra mat, pengar och andra förnödenheter, eftersom de inte visste vad som skulle hända dagen efter. Födelsedagspresenter som kvinnorna gav varandra kunde bestå av en ranson mat, tvål, skosnören, en trasig burk med rester av skönhetskräm eller annat som de kunde komma över.

Sammanlagt finns cirka 150 fynd från lägret på Lovö som dokumenterats och som nu finns i Historiska museets samlingar.

Foto och textunderlag: Frida Albinsson

Tabletter, en tandborste och en gul tandkrämstub från Barnängen vittnar om vikten av att känna sig fräsch trots att de sanitära förhållandena inte alltid var de bästa.

Sammanlagt cirka 150 föremål – skor, kammar, knappar, glaspärlor, med mera – har samlats in och dokumenterats.

Vardagssaker från flyktinglägret på Lovö, här en bläckflaska, stift till penna, fragment av filmrulle och en hyska, kanske lås till ett halsband.

Källor

Bo, Petré 2011 Arkeologiska undersökningar på fornlämning RAÄ 28, Söderby, Lovö socken, Uppland: gravfält vendeltid och vikingatid samt några gravar och boplatslämningar från bronsålder Stockholm University Department of Archaeology and classical studies

Bo Petré m.fl ”Flyktinglägret från 1940-talet på Lovö” Eleonora-posten Lovö Hembygdsförening tidning nummer 1 februari 2005 årgång 14

Burström, Mats 2015 Skärvor av 1900-tal – Arkeologiska essäer Nordic Academic Press

Dagens Nyheter 2004-06-27 ”Arkeologer gräver fram flyktingläger från 1943”
https://www.dn.se/sthlm/arkeologer-graver-fram-flyktinglager-fran-1943/

Grahn, Susanne 2012 ”Smedsbo interneringsläger – en sluten disciplinförläggning för flyktingar i Sverige under andra världskriget” D-uppsats, Högskolan i Jönköping

”Lovö flyktingförläggning – människorna och fynden” av Magnus Lunnemo, B-uppsats vt 2004, Stockholms Universitet

Stockholmskällan – tema migration
stockholmskallan.stockholm.se/teman/migration/

UNHCR
www.motallaodds.org/factualweb/se/2.3/articles/1930_talet.html

En stor del av fynden från Lovö består av ting som små parfymflaskor, sminkdosor, pärlor och länkar till halsband, kammar och klackskor. Här parfymflaskor, pärlor, ett halsbandslås, en sminkburk och en hyska för klädesplagg.

En barnassiett från Sovjetunionen med handmålade sagomönster likt Elsa Beskows konst. På baksidan finns en stämpel ”Made in Soviet Union”. Det skulle kunna vara en favoritassiett som någon av de baltiska familjerna hade tagit med sig över Östersjön.