Hoppa till innehåll

Birkakronologin

Sedan lång tid tillbaka har det vikingatida Birka ansetts som synonymt med handelsplatsen och de stora gravfälten därintill. Platsens etablering uppskattas ha skett någon gång under senare hälften av 700-talet och övergivandet under något av 900-talet sista decennier, 970- talet är en tidpunkt som flera forskare har angivet som trolig eller sannolik. Det vikingatida Birka existerade alltså bara under lite mer än 200 år.


Slutsatserna har man kommit fram till genom en kombination av vad skriftliga källor anger och föremålsfynden ur gravarna och Svarta jorden. Myntfynden har i det här sammanhanget varit särskilt värdefulla då mynten oftast har sina präglingsår angivna. De yngsta mynt som hittills hittats på Birka är präglade på 960-talet och ingår i den stora silverskatten från Svarta jorden. Tyska och engelska mynt, som når Skandinavien i stora mängder från och med slutet av 900-talet, saknas än så länge helt på Birka. Att döma av myntfynden förefaller det alltså sannolikt att Birkasamhällets undergång har inträffat före 900-talets sista decennier. Vad gäller startpunkten, eller etablerandet, så är osäkerheten något större. Undersökningarna i Svarta jorden och de stilar som vissa av de ovala spännbucklorna och kammarna är ornerade med antyder att samhället etableras under de sista decennierna av 700-talet.

Två föremål som tillskrivs äldre Birkatid. Ovala spännbucklor av typ P37 ur grav Bj 849 samt en enkelkam av A-typ ur Svarta jorden

Birkakronlogin har indelats i en äldre respektive yngre del. Även här är det föremålens stilar eller typer, och kombinationer av föremålen, som har satt ramarna. Gränsen mellan den äldre och den yngre Birkatiden sätts vanligen till slutet av 800-talet. På så sätt går det att utläsa att vissa typer av spännen, kammar eller pärlor är vanligare under vissa skeden, exempelvis under första hälften av 900-talet, än under mitten av 800-talet.

Två föremål som tillskrivs yngre Birkatid. Ovala spännbucklor av typ P51 ur grav Bj 961samt en enkelkam av typ B-kam ur Svarta jorden

Men det är viktigt att komma ihåg att kronologin inte kan användas för att närmare datera enskilda föremål. Först när ett föremål av en viss typ eller utförande förekommer i stort antal tillsammans med andra, vars kronologiska hemvist kan anas, går det att uttala sig med ett någorlunda mått av säkerhet. En annan sak som är viktig att ha i åtanke är att Birkakronlogin speglar den tidsrymd som föremålen låter oss ana. Om förutsättningarana förändras till följd av att vissa föremål går ur bruk och ersätts av andra, mer kronologisk anonyma, typer eller till följd av en förändrad begravningspraxis inom vilken andra föremål använts, så fungerar inte kronologin.  På Birka finns ett ganska stort antal gravar som inte låter sig dateras utifrån Birkakronologin, till exempel på Grinsbacka och Kärrbacka men även på Hemlanden.

Kronologin har alltså sina givna begränsningar och mycket talar för att den inte täcker hela Björkös vikingatid. Den är också lokal och har i första hand potential att säga något om förhållandena på Birka och Björkö under 800- och 900-talet. På platser utanför Birka kan den ses som indikerande men bör användas med försiktighet och för senare delen av vikingatiden är den av naturliga skäl helt olämplig.